9. GÖR INGET OLAGLIGT.

”Olagliga handlingar” är sådana handlingar som är förbjudna enligt officiella regler eller lagar. De kommer från makthavare, lagstiftande organ och domare. De finns vanligtvis nedskrivna i lagböcker. I ett välordnat samhälle publiceras dessa och görs allmänt kända. I ett fördunklat – och ofta brottshärjat – samhälle, måste man vända sig till en advokat eller ha särskild utbildning för att känna till dem allihop: ett sådant samhälle kommer att tala om för en att ”okunnighet är ingen ursäkt för brott mot lagen”.

Varje medborgare, gammal eller ung, har dock ett ansvar för att känna till vad detta samhälle betraktar som en ”olaglig handling”. Man kan fråga människor, och det finns bibliotek där det kan slås upp.

En ”olaglig handling” är inte olydnad mot en tillfällig befallning som ”gå och lägg dig”. Det är en handling, som om den utförs, kan leda till att man bestraffas av domstolarna och staten. Man riskerar att bli ställd vid skampålen1 av statens propagandaapparat,2 att bötfällas och till och med att kastas i fängelse.

När man gör något olagligt, grovt eller lindrigt, blottställer man sig för angrepp från statens sida. Det spelar ingen roll om man åker fast eller inte – när man begår en olaglig handling, har man försvagat sina möjligheter att försvara sig.

Nästan allt värdefullt som man strävar efter att åstadkomma kan ofta ske på helt laglig väg.

Den ”olagliga” vägen är en farlig och tidsödande genväg. De förmodade ”fördelarna” med att begå olagliga handlingar, visar sig vanligtvis inte vara mödan värt.

Staten och regeringsmakten tenderar att vara ett ganska själlöst maskineri. Den existerar och arbetar efter lagar och lagböcker. Den är inställd att via sina olika instanser slå ner på brott mot lagen. Som sådan kan den i sig vara en oförsonlig3 fiende, orubblig4 när det gäller ”olagliga handlingar”. Vad som är rätt och orätt gäller inte när man ställs inför lagar och lagböcker. Lagarna är det enda som räknas.

När du inser eller upptäcker att människor i din omgivning begår ”olagliga handlingar”, bör du göra vad du kan för att avskräcka detta. Du kan, även om du inte ens är delaktig, ändå själv bli lidande på grund av detta. Firmans bokförare förfalskar räkenskapsböckerna: i det tumult som följer på det kan firman gå omkull och du kan förlora jobbet. Sådana händelser kan i hög grad påverka ens överlevnad.

Som medlem av en grupp som lyder under lagar, bör du förespråka att dessa lagar publiceras i en tydlig form, så att de kan komma till allas kännedom. Stöd varje laglig politisk ansträngning att förenkla, klargöra och kodifiera de lagar som gäller för den gruppen. Följ principen att alla människor är lika inför lagen, en princip som på sin tid och plats – under aristokratins5 tyranniska6 dagar – var en av de största sociala landvinningarna i änsklighetens historia och får inte gå förlorad.

Se till att både barn och vuxna blir informerade om vad som är ”lagligt” och vad som är ”olagligt”, och visa, om så bara genom att rynka på pannan, att du inte samtycker till ”olagliga handlingar”.

De som begår dem är, till och med när de ”klarar sig utan upptäckt”, försvagade inför statens makt.

Vägen till lycka
inbegriper inte rädsla för
att bli avslöjad.

  1. 1. ställd vid skampålen: utsatt för åtlöje, allmänt förakt, hån eller smutskastning.
  2. 2. propagandaapparat: ett kontrollerat system för att sprida idéer, information eller rykten för att framhäva sina egna intressen och/eller skada någon annans, ofta utan hänsyn till vad som är sant; att sprida lögner i tidningar, radio och TV så att en person som ställs inför rätta anses skyldig på förhand; att på ett lögnaktigt sätt skada en persons anseende så att ingen längre lyssnar på honom.

    (En propagandamakare är en person eller grupp som sprider, skapar eller använder propaganda.)

  3. 3. oförsonlig: som inte är beredd att tystas ner, lugnas ner eller behagas; obarmhärtig; obeveklig.
  4. 4. orubblig: fast; som inte ger upp; obeveklig; som inte kan knäckas; envis; som avvisar
    alla andra åsikter; som inte viker sig för någonting.
  5. 5. aristokratin: syftar på en statsform där ett land styrs av ett fåtal med särskilda privilegier, rang eller ställning; en liten styrande elit som står över lagen; en grupp som av födseln eller tack vare sin position ”står över alla andra” och som kan upprätta eller tillämpa lagar för andra, men själva inte anser att de berörs av lagarna.
  6. 6. tyrannisk: användning av grym, orättvis och absolut makt; krossande; förtryckande; sträng; allvarlig.